Midsommardag och sommarsolstånd

Det blev en hel del pyssel inför lunchen på midsommarafton eftersom jag ville bjuda på hemlagat. Men det var verkligen värt besväret för allt blev jättegott inklusive den Janssons frestelse som vännerna hade med sig. Så – vad stod på menyn förutom den?

- Gubbröra på kavring och minikrustader fyllda med krämig oströra med dill och gräslök till välkomstbubblet.
- Fyra sorters sill: midsommarsill, senapssill, basilikasill och Branteviks sill.
- Varmrökt lax med äppelsalsa och kallrörkt lax med pepparrotsvisp.
- Västerbottenpaj med löjromsås
- Jordgubbstårta

Vädret var underbart och vi satt till bords under uppfällda parasoller i flera timmar och samtalade om allt möjligt. Jag älskar verkligen sådana avslappnade långluncher, och även vännerna trivdes. T och jag blev kvar på lotten tills det blev kväll. Cyklade därefter hem och Dexter höll sig lugn, otroligt nog. Det verkar som om han börjar vänja sig vid att åka i cykelvagnen, precis som jag hade hoppats. Fast att åka på grusvägar gillar han inte, kanske för att det skakar mer, så vi lät bli att gena genom skogen.

Idag, som är årets längsta dag, tog vi det lugnt. Åt rester, lyssnade på Sommar i P1 med Petra Mede, vattnade rabatterna, promenerade med Dexter, vilade. Jag skulle tro att det blir same, same i morgon, varvat med ogräsrensning. Livet är gott.

Blå himmel och midsommardukning i det gröna.

Dexter och jag

Pyssel med luktärtorna. De har växt på sig bra sedan jag fick dem av A.

Vanligtvis är jag inte förtjust i rester men det finns undantag ...

Mitt lilla gäng (och deras föräldrar) firade midsommar i Roslagen, hos farfar/morfar.

Och så en bild på rosen Marie Bugnet som började blomma på självaste midsommarafton. 

Rosor

Rosor är krävande varelser men jag älskar dem! Till hösten ska jag plantera fler ändå.

Austinrosen "The Generous Gardener" blommar.

Det gör även denna för mig okända rabattros som gått från att ha fört en tynande tillvaro i ogräset till att tacka för omvårdnaden genom att skjuta massor av skott och bilda många knoppar. Men den doftar nästan ingenting tyvärr.

Snart midsommar

Bostadsrättsföreningens sista styrelsemöte för terminen är avklarat och i morgon ska bokcirkeln ha sin avslutning. Något som liknar semesterkänsla börjar infinna sig hos mig, för även jag har semesterplaner, trots att jag inte lönejobbar längre. Vi ska nämligen tillbringa fyra veckor på Öland i sommar! Vi bokade vistelsen innan vi blev med kolonistuga och nu är jag lite orolig över att mina planteringar ska fara illa medan jag är borta. Som tur är har snälla kolonigrannar erbjudit sig att vattna åt oss, och Öland ligger inte längre bort än att det går att åka hem över dagen och se till lotten om det skulle behövas.

Men först ska vi fira en svensk midsommar för första gången på sju år! Vi kommer att hålla till på lotten så klart, tillsammans med vänner. Vädret tycks bli hyggligt och jag ser fram emot att få duka upp en härlig sillunch i trädgården. För vad passar väl bättre än just sillunch när man bara har två små spisplattor, ett minikylskåp och ingen ugn?

Festiva Maxima ...

 ... så heter den okända pionen i min täppa! Jag känner igen den nu när den är fullt utslagen, hade den i min trädgård när jag bodde i villa. Den doftar sagolikt gott!

Och den okända rosen är nog en Rosa Multiflora – en japansk klätterros. Den används ofta som grundstam för ympning så jag gissar att den ympade rosen dött och att grundstammen nu lever sitt eget liv. Vi får se om jag behåller den eller inte. Den doftar gott men kan bli invasiv.

Och så har min Bowl of Beauty slagit ut!

Tråkigt inlägg – jag vet – men inte för en trädgårdsnörd som jag!

Varma dagar

Vi har en liten värmebölja just nu – 27 grader som mest i går och enligt prognosen ska det bli ännu varmare i dag. Jag satt på balkongen och läste efter att vi kommit hem från täppan, och njöt av den varma kvällen. 

Vi tragglar vidare med att vänja Dexter vid cykelvagnen. Så länge vi leder cykeln är han tyst. Men så fort vi sätter oss upp och börjar trampa protesterar han, oavsett vem som drar honom. Inte så att han är rädd eller åksjuk, utan snarare väldigt frustrerad. Han förstår helt enkelt inte vitsen med att cykla. Fast i går tystnade han halvvägs hem, låg still och såg sig omkring istället för att skälla (vagnen har öppningar såväl fram och bak som på sidorna).  Kanske att träning och belöningar börjar ge resultat? Eller så orkade han inte protestera, trött som han var efter en händelserik dag som inkluderade Hedda, våfflor och grillning. Jag ska skaffa en tjockare dyna än den som är nu så att det blir bekvämare och mindre guppigt för honom. Sedan är det bara att hålla tummarna för att han lär sig att älska att åka cykelvagn lika mycket som att åka bil (vilket han verkligen inte gjorde i början). Eller att han slutar låta som en mistlur åtminstone.

Läser just nu: Svärmodern av Moa Herngren. Gillar den skarpt!

Hedda, Dexter och jag tillbringade förmiddagen på kolonilotten och i Gamla Linköping. Tänk vad roligt en fyraåring kan ha med en pensel och ett vattenfyllt fågelbad!

Kolonilotten ligger en lagom lång promenad bort från Gamla Linköpings våffelcafé. Jordgubbar och glass till Hedda och skagenröra och löjrom till mig. Om Hedda orkade äta upp allting själv? Nej, hon fick hjälp. 😏

Den blomstertid nu kommer

Skolavslutningsvecka och vi har suttit på balkongen och tagit del av sång och tal. På vår innergård firar en granne ikväll att dottern tagit studenten och även i vårt koloniområde firas det att sommarlovet börjat.

Själva firade vi att vi fått våra elcyklar. Underbart att sätta sig upp på sadeln och dra iväg! Jag hade glömt hur härligt det är att cykla, hur fri man känner sig. Nu ska vi bara vänja Dexter vid att åka hundvagn ... Själva vagnen har han ingenting emot att ligga i men han gillar inte när den rör på sig vilket han visar genom att yla och skälla som om han vore på väg till slakt. Men så fort vi stannar slutar han att protestera och ligger tyst och lugnt i vagnen. Så det gäller att inte ge upp! Förhoppningsvis blir han tystare med tiden.

Även på lotten råder det blomstertider:

Okänd pion som planterats av tidigare ägare.

Förmiddagsrabatten blir allt frodigare.

Spetsmössan gör skäl för namnet.

Valentine – en röd löjtnanshjärta.

Rosen The Lady Gardener. Blomman är ljust aprikosfärgad som nyutslagen och bleknar sedan. Denna är snart utblommad.

En okänd borstnejlika som redan fanns på lotten.

En rödbladig näva vars namn jag glömt att anteckna.

Luktpionen Peter Brand.

Vår lilla veranda. Jag väntar ivrigt på att rosen som klättrar på spaljén ska slå ut så jag ser vad det är för sort. Den såg rätt eländig ut i våras men har hämtat sig fint efter att jag beskurit och pysslat om den.

Löfstad slotts handelsträdgård

Östergötland, där vi numera bor, är rikt på utflyktsmål. Löfstad slott utanför Norrköping, ett av Sveriges bäst bevarade 1600-tals slott, tillhör dem. Dock gick vi inte in i själva slottet när vi åkte dit i dag, utan promenerade i den engelska parken och besökte – så klart – handelsträdgården intill. Trots bra kvalitet på plantorna och fina exemplar av Austinrosor, lyckades jag låta bli att handla annat än varsin surdegsmacka. Räkor till T och rostbiff till mig. Vardagslyx, kallas det visst.

Veckans bröd

Jag är numera så van vid att baka surdegsbröd att jag inte behöver några recept. Jag tar de ingredienser jag har hemma och låter känslan och degen styra. Faktum är att det alltid blir bra. Övning ger färdighet – lite som att skriva romaner faktiskt! 😉

Ett fullkornsbröd med psylliumfrön i.

Pingstdagskväll

Nationaldagen firades med picknick och bakelse i Vallas friluftsområde tillsammans med S och hennes lilla familj. Efteråt ville Isabelle följa med oss hem till lägenheten, och vi två tillbringade resten av eftermiddagen med att pyssla och spela spel. Tänk att hon blir sex år i sommar och ska börja i förskoleklass! Inte klokt vad fort åren går.

Men i dag är det pingstdagen och vi har som vanligt varit på lotten. Vi går mest runt och pular nu. Rensar ogräs, klipper syrenhäcken, skruvar fast stolphattar på spaljén ... Rabattgrävandet får anstå tills vi kommer tillbaka från Öland i augusti.

Bilderna nedan tog jag nyss, när Dexter och jag var ute på en tidig kvällspromenad runt Tinnerbäcken. Såg att svanarna fått ungar. De har sitt bo i vassen intill gångstigen och de ruvade så länge att jag trodde att de låg på tomma ägg. Men det blev ungar till slut, fem stycken.

Det är en fin tid just nu. T frågade om jag längtade ner till Cerbère men hur skulle jag kunna göra det när allt är så ljuvligt här?