söndag 29 mars 2015

Regnig söndag

Gråare och blötare söndag än denna går nästan inte att få. Men, vi klädde på oss och promenerade ner till stan. T har nämligen bestämt sig för att börja springa på söndagarna. Inga andra dagar, bara då. Det ska få honom att sova bättre, hoppas han.
För att springa behövs skor och det var alltså skor som vi gick iväg för att handla. En vind- och regntät jacka blev det också.
Vad jag gjorde under tiden som T sprang? Satt i min fåtölj, lyssnade på Buena Vista Social Club (tack Mattias för Spotifylänken) och skrev. Ibland tycker jag att mitt nya manus är fantastiskt, ibland tycker jag att det är patetiskt. Idag tyckte jag nog att det var ganska okej.

lördag 28 mars 2015

Tapetsering del 2

Eftersom jag ska jobba idag tog jag ledigt igår. T hakade på och vi passade på att tapetsera den andra sidan av skiljeväggen mellan kök och vardagsrum. Josef Frank där också, förstås, men ett för oss nytt mönster. Vi är inte särskilt snabba när vi tapetserar men noggranna.
Nu återstår att sätta upp persienner i gästrummet och göra oss av med en massa cd:n, dvd-skivor och flyttkartonger som fyller balkongen, försöka få in julpyntet och överblivna tavlor och annat jox in i vårt överfulla källarförråd, bli av med ett skrivbord som inte får plats, få upp en taklampa i vardagsrummet (vi ska bara hitta fästet som ligger nedpackat någonstans) och hämta en fåtölj vi beställt. Sedan är vi klara med flytten. Tror vi. Däremot dröjer det länge än innan vår hyresvärd Primula är klar med fastigheten ...


måndag 23 mars 2015

Superflow

Men som jag gillar min berättelse igen! Känslorna och orden formligen rann ut genom fingrarna i kväll, trots huvudvärk och halsont. Att jag dessutom har läsare som mejlar hur mycket de längtar efter min nästa bok, som knappt kan bärga sig tills den kommer - finns det bättre medicin än det? Det är nästan så att förkylningsviruset lägger sig på rygg, blottar strupen och piper att den ger sig.
Men nu måste jag sova. Är helt slut. Helt. Men glad. Så glad.

söndag 22 mars 2015

Still Alice

Efter att ha ruvat i flera dagar på kompletteringen i min berättelse kan jag meddela att inte bara håller den, den håller dessutom fint fint. Så fint att jag var tvungen att fira med att köpa en kudde. Jag borde förstås ha vetat bättre när vi promenerade förbi Norrgavel, T och jag, än att slinka in för att "titta lite bara".
Innan kudden var vi på bio och såg Still Alice, berättelsen om en kvinna som drabbas av Alzheimer.  Inte ett öga torrt. Är det något Hollywood kan så är det att skruva på publikens tårkanaler, dramaturgin sitter som en smäck.
Julianne Moore var givetvis fantastisk och väl värd sin Oscar.

Tapetsering del 1


Vi försökte verkligen att vänja oss vid att endast ha vita väggar i hela lägenheten, men till slut gick det inte att motstå vår längtan efter åtminstone ett par glada väggar. Nästa helg tar vi tag i nästa. Josef Frank förstås, hans mönster än de enda vi aldrig tröttnar på. Dessutom är tapeterna lätta att jobba med, tack vare den höga papperskvalitén.
Förhoppningsvis får vi inte skäll av hyresvärden den dagen vi flyttar ut.

lördag 21 mars 2015

fredag 20 mars 2015

Dags att kavla upp ärmarna.

Jag är mycket svag för Anna Handells konst. Så svag att jag var tvungen att köpa ett konsttryck ur hennes senaste kollektion Paradis. Anna är ju den som gjort det fantastiska omslaget till Croissants till frukost, ett omslag som är unikt eftersom hon själv tecknat delar av det. Det är med böcker som med mat - man äter dem med ögonen först. Därför är omslagen oerhört viktiga.

Mitt manus är utskrivet och jag ska ägna helgen åt att börja titta på hur jag ska förändra strukturen för att få in de nya delarna. Men jag ska göra annat också, till exempel tapetsera en fondvägg i köket och hämta ut mina friex av CTF samt läsa ur Anna Gavaldas "La vie en mieux: deux histoires".
En perfekt inomhushelg när vädret påstås bli alldeles förskräckligt.

onsdag 18 mars 2015

Propplösare

Ni vet de där propplösarna som fanns förr (kan inte tänka mig att någonting så effektivt och därför garanterat asgiftigt fått leva kvar i butikshyllorna)? De som man hällde i golvbrunnen när det rann undan dåligt p.g.a. att en miljard hårstrån och annat äckligt låg i vägen? Som fräste och pyste tills proppen försvunnit? Ikväll såg jag ett teveprogram som hade exakt den effekten på manuset jag skriver på just nu.

Jag har under en längre tid tyckt att någonting hindrat min berättelse från att flöda fritt, men utan att kunna sätta fingret på vad felet varit. Men så sitter jag där, trött efter en lång dag på jobbet, och slötittar på ett program (vilket tänker jag inte avslöja förrän efteråt) när insikten om vad som saknas i manuset drabbar mig som en ... propplösare. Synd bara att det händer när jag bara har 1/4 del kvar att skriva ...

Givetvis kommer min dead-line att spricka, det tar nog en månad innan jag skrivit om vissa delar och kompletterat andra. Minst. Men i gengäld kommer boken att vinna så oerhört mycket på att få ytterligare en dimension. Hur jag vet det? Därför att min magkänsla säger mig det och när det kommer till berättelser har min magkänsla aldrig någonsin svikit mig.

Halleluja!

söndag 15 mars 2015

In real life.


Jag var tvungen att bege mig iväg och se om den fanns på riktigt. En fin känsla att se båda mina böcker tillsammans på det viset. Från Akademibokhandeln på Mäster Samuelsgatan.

lördag 14 mars 2015

Vi flytt' int'.

Staden har sopat vår gata vilket med tanke på hur grusig, lerig och skitig gatan är, var välkommet. Om det märks? Knappt. Vi får tåla oss tills alla husen i vårt närområde är färdigbyggda någon gång senhöst. Men utanför vår port har hantverkarna byggt stora planteringslådor som de fyllt med jord. Där ska växa buskar, träd och blomster. Som jag längtar efter grönska ...

Idag har vi promenerat till stan. Från vår ytterdörr ner till Stureplan tar det en halvtimme, utan att stressa. Perfekt. Vi fortsatte uppför Kungsgatan och fram till Mio på Sveavägen, kom ut därifrån med en lampa, promenerade tillbaka hem. Lampan sattes upp, så även ett antal tavlor och ytterligare en taklampa när vi ändå höll på.

Ursprungsplanen när vi flyttade hit var att så snabbt det gick hitta ett billigare boende och flytta igen. Vi har reviderat ursprungsplanen, vi blir kvar, orkar helt enkelt inte göra om hela proceduren. Hellre lägger jag energi på annat. Som att på skriva.

fredag 13 mars 2015

Va, är det fredag?

Oj vad tiden rusar! Fredag - igen? Hur är det möjligt ...
Det är gryning och lika dimmigt i mitt huvud som utomhus. Egentligen borde jag sova men är upp i varv trots tröttheten.
Jag älskar fredagar. På jobbet är det tända ljus och musik som gäller samt en gemensam eftermiddagsfika för dem som vill.
Min Croissants till frukost eller CTF som de invigda kallar den, finns nu att köpa som pocket! Tyvärr vet jag inte hur den ser ut ännu men förhoppningsvis får jag mina friex inom en inte alltför avlägsen framtid.
Om två veckor har vi avdelningsstämma. Tills den är över kommer bloggen att även fortsättningsvis vara eftersatt, samma sak med roligheter som mingel och releaser - jag måste ägna mig åt Louise i mitt manus. Hon har det nämligen lite tufft med både livet och sig själv. Men jag tror att hon kommer att fixa det ...

Någon trevlighet emellanåt hinner jag faktiskt med.
Som när förlaget Massolit i onsdags delade ut sitt Book Blog Awards.
Vink, vink,  författarna Caroline Säfstrand, Varg Gyllander
och Kristin Emilsson.

söndag 8 mars 2015

Strålande dag

Igår ägnades dagen åt att få ordning på allt det som T hade packat upp och göra gästrummet beboeligt. Det är långt ifrån klart men ändå så mycket bättre än för ett par dagar sedan. Om jag börjar bli less på flyttbestyren? Jo, det skulle man kunna säga att jag börjar bli. Jag får nässelutslag av flyttkartonger.
Men idag, denna strålande vårdag tillika internationella kvinnodagen, har jag ägnat mig åt att skriva, läsa och promenera. Det skulle jag kunna göra oftare.

fredag 6 mars 2015

Varde ljus

Så var de på plats.

Inte bra men mycket bättre

Jag sov hela eftermiddagen och jag sov hela natten och även om blödningen inte upphört ännu är den hanterbar i varje fall. Och än så länge har jag sluppit biverkningarna. T har pysslat om mig OCH packat upp alla flyttkartonger som stod kvar i gästrummet. Så idag blir det till att jobba ikapp (möten, överfull mejlbox, diverse kallelser) gå förbi Mio på vägen hem för att hämta våra lampor och Konsum för att hämta en packe rea-böcker. Sen tänker jag göra helg vilket innebär att skriva. Hurra!

torsdag 5 mars 2015

Menorragi

Jag som aldrig äter medicin ska nu äta två: Traneamsyra Orifarm och Provera. Detta eftersom jag kommit till en ålder då systemet kan löpa amok, vilket mitt bestämt sig för att göra, kanske som någon sorts sista ryck: jag blöder som en nyslaktad gris. Oavbrutet. Och ja, det är precis lika otrevligt att vara med om det som att läsa om det så klicka genast vidare om du är känslig för blod och kvinnokrämpor.

Blodstörtningar, menorragi på fackspråk, är hämmande vill jag lova. Jag vågar inte lämna hemmet av rädsla för att blöda genom alla skydd, blir fruktansvärt trött dels av blodförlusten och smärtan men också av sömnbrist då jag måste byta skydd varje halvtimme. Inte tar eländet slut efter några timmar heller utan pågår i dagar och veckor.

Trots det åkte jag igår iväg till en viktig chefskonferens, vägrade låta mig hindras. Jösses vilken korkad idé det var!
Givetvis fick jag avbryta konferensen. Istället hamnade jag på Sophiahemmet, hos en underbar gynekolog som frågade hur jag mådde. Automatiskt svarade jag att jag mådde toppen men i samma veva blödde jag ner allt jag hade på mig och även besöksstolen, för säkerhets skull. Sedan började jag lipa eftersom jag skämdes och eftersom jag knipit allt jag orkat hela vägen från Färingsö, suttit i evighetslånga bilköer och var så trött och stressad att jag bara ville lägga mig ner och dö. Dessutom hade sömmen bak på mina favoritstövlar spruckit och dragkedjan pajat. Allt samtidigt och allt samma underbara bloody morning. Men annars var allt toppen ...

När jag lipat klart undersökte farbror doktor mig och vid det laget orkade jag inte ens skämmas längre. Men eftersom jag tyckte synd om honom drog jag alla mens- och blodskämt jag kunde komma på, tänkte att har man ett sånt yrke som hans behöver man nog muntras upp ibland. Han skrattade fortfarande när jag stängde dörren efter mig och lämnade mottagningen.

Jag åkte inte tillbaka till konferensen utan jag hämtade ut mina piller och körde hem. Googlade upp biverkningarna - den ena sorten kan bland annat göra mig illamående, den andra deprimerad. Skit samma, lite svinn får man som kvinna räkna med.

tisdag 3 mars 2015

Stora ljudbokspriset

Även om min Croissants till frukost (inläst av Kerstin Andersson) inte tog sig ända fram till finalen hade den ändå äran att vara nominerad till Stora ljudbokspriset. Igår kväll var det dags för prisutdelning, mingel och glam. Otroligt roligt att ljudboken lyfts fram och himla kul att gå på en galakväll som hyllar böcker och läsning.
Majgull Axelsson/Katarina Ewerlöf vann den skönlitterära klassen med Jag heter inte Miriam.
Gunilla Bergström/Jonas Karlsson vann barnboksklassen med Vad sa pappa Åberg?
Carin Gerhardsen/Stefan Sauk vann deckarklassen med Tjockare än vatten.
Synskadades Riksförbunds ljudbokspris gick till James Joyces Ulysses inläst av Reine Brynolfsson.

Alla vinnarna tillsammans med Storytels VD Jonas Tellander.
För- och efterminglade med författarna Kristin Emilsson och Birgitta Bergin.
Birgittas och mina förläggare på HörOpp/Bokfabriken - Lasse och Mattias.

Och se där vem jag träffade på i vimlet - Christoffer Holst som jag berättade om i ett tidigare inlägg! Håll ögonen öppna när hans bok kommer ut i höst.

söndag 1 mars 2015

Mer skruvande

I helgen fick vi upp hissgardinerna och bambupersienner jag beställt på nätet. Allt passade perfekt (eftersom jag mätt och mätt och mätt typ tusen gånger) och det är underbart att nu kunna dra ner och få lite avskildhet när vi så vill, glömma kaoset som råder utanför. Gardinerna är i 100 % linne och tunna nog att släppa igenom ljuset. Inte bara vackert utan även ljuddämpande.
Vi har skruvat ihop sängramen och byrån och både T och jag längtar efter helger som ägnas åt annat än att fixa hemma, även om vi tycker att det är roligt att få det fint. För varje skruv som vi skruvar, för varje liten grej som vi får på plats, trivs vi allt bättre. Att skrivandet går lättare när jag trivs är inte att förakta.





fredag 27 februari 2015

Underbart sammanträffande

Saker jag gillar:
- När mitt förlag Bokfabriken ritar en stjärna runt mitt namn och min adress på kuvertet som innehåller ett avtalsförslag.
- När min agent meddelar att det finns ett försiktigt intresse för mina böcker hos ett stort förlag utomlands.
- När mitt förlag låter Christoffer Holst debutera hos dem.

Christoffer har skrivit en romantisk komedi, Mitt hjärta går på, om två unga män som söker kärleken och jag bara älskar att han valt den genren och det temat. Till saken hör att jag fick världens finaste och raraste mejl av Christoffer, som jag aldrig träffat, när Solviken släpptes. På självaste recensionsdagen skrev han till mig och berättade hur mycket han tyckte om min bok. Det var den 27 maj 2013 och jag var glad i flera dagar efter det mejlet.
Samma Christoffer, en ung man med författardrömmar, debuterar alltså hösten 2015 på samma förlag som det jag ligger på. Vilket fantastiskt sammanträffande är inte det?

torsdag 26 februari 2015

Shoppade på lunchen


Det är ju bokrea och våra nya bokskåp längtar efter påfyllning ...
Joyce Carol Oates tillhör T:s favoriter. Själv föredrar jag Chimamanda Ngozi Adichies. Vissa författare kan inte läsa när de är inne i en skrivperiod. Jag är precis tvärtom.

onsdag 25 februari 2015

Allt är som det ska

Styrelsemöte i måndagskväll och slutrevision igår kväll. Hissgardin- och persiennleverans idag - vi monterar hela härligheten i helgen och det ska bli skönt med insynsskydd. Bokrean har startat och jag har beställt en hel hög med romaner. Vår i luften och dagarna blir allt längre. Tyvärr har jag brutit en nagel men den växer snart ut igen. Ikväll är jag hemma vilket är underbart skönt. Nu ska jag dricka te och sedan skriva på mitt manus. Heja mig!