onsdag 18 mars 2015

Propplösare

Ni vet de där propplösarna som fanns förr (kan inte tänka mig att någonting så effektivt och därför garanterat asgiftigt fått leva kvar i butikshyllorna)? De som man hällde i golvbrunnen när det rann undan dåligt p.g.a. att en miljard hårstrån och annat äckligt låg i vägen? Som fräste och pyste tills proppen försvunnit? Ikväll såg jag ett teveprogram som hade exakt den effekten på manuset jag skriver på just nu.

Jag har under en längre tid tyckt att någonting hindrat min berättelse från att flöda fritt, men utan att kunna sätta fingret på vad felet varit. Men så sitter jag där, trött efter en lång dag på jobbet, och slötittar på ett program (vilket tänker jag inte avslöja förrän efteråt) när insikten om vad som saknas i manuset drabbar mig som en ... propplösare. Synd bara att det händer när jag bara har 1/4 del kvar att skriva ...

Givetvis kommer min dead-line att spricka, det tar nog en månad innan jag skrivit om vissa delar och kompletterat andra. Minst. Men i gengäld kommer boken att vinna så oerhört mycket på att få ytterligare en dimension. Hur jag vet det? Därför att min magkänsla säger mig det och när det kommer till berättelser har min magkänsla aldrig någonsin svikit mig.

Halleluja!

1 kommentar:

Åsa Hellberg sa...

Jag skrev om hela sommaren och vet precis vad du menar. Det är verkligen värt det jobbet!